Berguv – Fakta och Bilder

Vill du veta mer om berguven? Berguv är en art av ugglor som kännetecknas av sin stora storlek.

Tillsammans med lappugglan så är Berguven en av de största ugglorna i Sverige, men det är även en av de största ugglorna i världen med sin kroppslängd på upp till 73 cm.

Det är en mycket intressant och vacker uggla som är rätt sällsynt att se i Sverige. Ser man en berguv ute i naturen så har man riktigt tur. Nedan kan du läsa mer om berguven, vad de äter, var de lever, hur man känner igen en berguv och mycket mer:

Kort fakta om berguven:

• Latinskt namn: Bubo bubo
• Familj: Ugglor
• Längd: 59–73 cm
• Vingspann: 138-170 cm
• Vikt: 2-4 kg
• Föda: Smågnagare, mindre djur och fåglar
• Antal ägg i en kull: 2-3 ägg
• Medellivslängd: 20 år

Utseende / kännetecken

Berguven är en stor uggla som kan bli upp till 73 cm lång med ett vingspann på 138-170 cm. De kan väga runt 2-4 kilo, vilket inte är särskilt mycket med tanke på storleken på fågeln.

Den sägs ofta att vara världens största och tyngsta uggla, men dock så är arten Blakistons fiskuv något större i storlek.

Utöver storleken så känner man igen en berguv på dess långa örontofsar och orangegula lysande ögon. När berguven är upprörd eller ropar så är tofsarna uppåt, medan när den är avslappnad och lugn så ligger örontofsarna åt sidan.

De har stora huvuden och en vacker och yvig fjäderdräkt. Ovansidan har en mörkbrun färg med fläckar i svart, magen är rostgul med smala svarta streck och bröstet har en gulbrun ton med svarta streck. Berguvar har även vita strupar, men det är något som man ser när dem ropar.

Ungarna föds med en ljusgrå dundräkt som de ruggar av efter endast några veckor till en vacker fjäderdräkt.

Hur låter en berguv?

Berguven har ett starkt läte som kan höras upp till 4 kilometer bort när det är lugnt väder. Lätet kan man höra främst på vårvintern när hanarna hoar med sitt ”oo-hoo” läte.

Honorna har ett lockläte som låter ”rhäeff”, de är ett rätt skrovligt och skällande läte, men de har även ett varningsläte som låter ”ka”.

Uggleungarna låter ”tju”ysch” när de tigger efter mat. Det är ett tydligt läte som man kan höra i skogarna under nätterna. Nedan har du en video där du kan du höra hur en vuxen berguv låter:

Vad äter berguvar?

Denna uggleart jagar under natten och livnär sig främst på små gnagare som vattensork och brunråtta. Om det inte finns tillgängligt så kan de även ta harar, kaniner, änder, kråkor, måsar, andra ugglor och rovfåglar.

Fiskar, grodor och andra småfåglar är även en populär föda bland berguvar.

Var lever berguven?

Berguven lever i Syd- Öst- och Nordeuropa, samt i stora delar av Asien. De är för det mesta stannfåglar, men unga berguvar kan göra långa resor.

I Sverige så häckar berguven i mellersta och södra Sverige, men även på Gotland och delar av Norrland. Det är inte en vanlig uggleart att skåda då de är rätt skygga, utan de är vanligare att höra ute i naturen med sina högljudda läten.

Häckning

Man vet inte helt säkert när berguvar börjar häcka, men man tror att det är runt 3-4 års ålder. Under de första åren så söker de unga fåglarna ett häckningsrevir, samt en lämplig partner.

När de hittat sin partner och ett revir så blir de bundna till platsen. Boplatsen väljs ut av hanen som gärna väljer en klipphylla med stup nedanför eller vid klippväggar som skydd  Redet består av material som de samlat från marken samt av spybollar, vilket är rester från djuren de ätit.

Berguvar kan även häcka i övergivna fågelbon.

Häckningen sker mellan slutet av februari till början av september. Honan lägger cirka 2-3 ägg i mars eller april månad som hon sedan ruvar i en månads tid. Under ruvningstiden så vaktar honan äggen medan hanen jagar mat.

Efter ungarna kläckts så tar det cirka tre veckor innan de kan äta och svälja själva och efter cirka fem veckor börjar de gå runt boet och utforska. Ungarna börjar flyga efter två månaders ålder, men det dröjer ytterligare några månader innan de är helt självständiga.

Hot mot berguven

När berguven häckar så är det största naturliga hotet mot ungarna mård, räv och grävling. Andra hot är utsläpp av t.ex. kvicksilver och insektsgiftet DTD i näringskedjan som lagras i rovdjuret. Detta gör så att ugglorna föder förlamade ungar, blir sterila eller dör.

Ett annat hot är skogsbruket som kan störa ugglornas häckningsplatser, medan det positiva är att kalhyggen ökar tillgång på gnagare – vilket i sin tur kan ge fler ägg om de fått i sig tillräckligt med näring.

Det ökade friluftslivet utgör ett annat hot då det är ett störningsmoment för häckande fåglar, och de utsätts även för tjuvjakt, illegal handel med ägg och ungar, samt handel med uppstoppade fåglar.

Kraftledningar, vindkraftverk, bilar, tåg och taggtråd är andra saker som kan skada dessa fåglar.

I Sverige är berguven idag rödlistad som sårbar i Artdatabanken. Det tros finnas cirka 500 frihäckande par kvar i Sverige.

Intressant fakta om berguven

• Det är en av världens största ugglor
• Trots sin stora storlek så väger en berguv inte mer än 2-4 kg
• Förr i tiden ansågs berguven förutspå oväder och olyckor – barn förbjöds att härma berguven
• Berguven är landskapsdjur och landskapsfågel för Dalarna
• Berguvens läte kan höras över 4 km bort
• I juni 2007 landade en berguv på en fylld Olympiastadion i Helsingfors under EM-kvalmatchen mellan Finland och Belgien. Matchen avbröts i sex minuter.
• En berguv kan leva upp till 30 år

---

Har du fler frågor om berguven? Lämna gärna en kommentar nedan!