Nybörjarguide till ISO, Bländare och Slutartid

Home/Nybörjarguider/Nybörjarguide till ISO, Bländare och Slutartid
  • Nybörjarguide till ISO, Bländare och Slutartid

    Denna sida innehåller annonslänkar

Jag böjar denna artikel med att säga att kameror är komplicerade, och det tar ganska lång tid att lära sig hur de fungerar perfekt. När jag först köpte min kamera, då hade jag ingen som helst aning om vad ISO, bländare och slutartid var – vilket är de viktigaste sakerna att veta innan man börjar ta sina bilder.

I början så var jag så otroligt frustrerad att kameran inte fångade det jag såg genom kamerans sökare. Så vad gjorde jag? Jag gick en nybörjarkurs hos Nikon, tog en hel del anteckningar och började söka på internet om hur min kamera fungerade. När jag fick kläm på det – då började jag kunna ta fantastiska bilder.

I detta inlägg så kommer jag lära dig om de tre väsentliga delarna för fotografering på ett enkelt sätt som jag inte kunde hitta på internet. Gör dig redo, här är nybörjarguiden till ISO, bländare och slutartid!


Förstå ISO


Vad är ISO?

För att förklara ISO så enkelt som möjligt, så bestämmer ISO hur känslig kamerans sensor kommer vara för ljus. Ett högre ISO-tal gör din kamera mer ljuskänslig, och ett lägre ISO-nummer gör den mindre känslig för ljus. 

Detta innebär att ett lågt ISO-tal passar perfekt i bra ljusförhållanden, och ett högt tal där ljuset är dåligt. När du vistas i mörka miljöer, då kan du behöva öka ISO-nummret för att göra det möjligt för din kamera att registrera tillräckligt med ljus – för att få en korrekt exponering (ljus) i din bild. 

Exempel; Om du fotograferar inne i ditt hus på natten (utan blixt) så kan det vara en bra idé att välja ett högre ISO-tal såsom ISO 400, beroende på hur ljust det är inne i ditt hem. En ljus sommardag utomhus kommer du troligtvis inte behöva använda dig av ett högre ISO-nummer än 100 (det lägsta ISO-talet), eftersom att du fotograferar i ett bra ljusförhållande. 

Om du fotograferar i riktigt dåliga ljusförhållanden, till exempel vid en konsert – då kan du behöva använda dig väldigt höga ISO-nummer för att undvika att bilden blir nästintill svart. 

concert iso

Detta foto togs med ISO-nummret 1600, då det var ett ganska bra ljusförhållande vid denna konsert.

Varför du ska undvika höga ISO-tal

Visst så kan det kännas bekvämt att alltid använda ett högt ISO-tal så fort ljuset är dåligt. Men det finns faktiskt en liten hake med att använda höga ISO-tal. När du fotograferar dina bilder med höga ISO-nummer så kommer bilden att få mer brus än dina bilder med låga ISO-nummer. Då kanske du undrar vad brus är i bilder? Brus är slumpmässigt spridda färgpunkter eller ojämna fläckar i vissa områden av dina bilder – som egentligen ska vara släta och ha en jämn färg. Detta brus brukar man ofta vara synligt i mörkare skuggor och stora släta ytor såsom en fin blå himmel. 

Med det sagt – Försök alltid att använda ett så lågt ISO-nummer som möjligt om du är ute efter bra bildkvalitet i dina bilder. Kvaliteten kommer bli så mycket bättre om om du bara använder ett högt ISO-tal. 

ISO

Denna bild togs med ett högt ISO-nummer, vilket ger brus i himlen

ISO Övningar

Innan du läser vidare i artikeln om både bländare och slutartid, så är det bra att experimentera och träna lite på hur ISO fungerar. Dessa övningar är till för att du ska förstå hur ISO fungerar och vart man hittar ISO-inställningen och även hur du ändrar ISO-nummret (detta kan du läsa i manualen för din kamera). 

När du listat ut vart du hittar och ändrar ISO så ta några bilder på ett och samma motiv i både goda och dåliga ljusförhållanden och ändra sedan ISO-talet från lågt (100) till högre och högre tal. Se sedan till att titta på dina resultat och jämföra bilderna för att se vad ISO-talet gör med dina bilder. 


Förstå Bländaren


Vad är Bländaren?

För att så enkelt som möjligt beskriva bländaren så kan jag säga att det är ett hål i din kameras lins. Genom detta hål så färdas ljuset in i kameran för att sedan träffa kamerans sensor. Genom ditt val på hur stor bländaren (hålet) ska vara, så kommer du påverka hur mycket ljus som slutligen når sensorn i din kamera. Ju större bländare (hål), desto mer ljus träffar kamerans sensor – och tvärt om. Ganska logiskt eller hur?

Hur fungerar Bländaren?

Bländaren finns i ditt objektiv, och det är ett hål som är uppbyggt av ett antal rörliga blad. När du fotograferar en bild så kan du ställa in storleken på bländaren (hålet) och därmed kontrollera mängden ljus som färdas in i kameran. Bländaren defineras som ett F-nummer på din kamera och visas ofta både i kamerans sökare (hålet du timmar genom) och på displayen på ditt kamerahus. 

Bländarens F-nummer anger den mängd ljus som kommer släppas in för att träffa sensorn när du tar din bild. Dessa olika nummer är även kända som F-Stops och bildar en talserie. De första gångerna man tittar på dessa siffror så kan man känna sig ganska förvirrad, men med tiden så kommer du förstå precis hur de fungerar!

Bländarens nummer anges ofta med ett ”F” framför självaste nummret, och går mellan F/1 till cirka F/32 i följande steg:

1, 1.4, 2, 2.8, 4, 5.6, 8, 11, 16, 22, 32. 

Aperture

Dessa siffror representerar de ”hela” stegen för bländaren på kameran. Siffrorna kan också visas som halva eller en tredjedel av stegen. Egenskaperna hos det valda bländartalet kommer påverka din bild markant, något som du kommer få lära dig snart. 

Därför så är det väldigt viktigt att du vet vad bländartalen betyder och vad de gör med din bild innan du börjar ta bilder. För varje steg mellan siffrorna från höger till vänster i talserien oven, så släpper bländaren (hålet) in exakt hälften så mycket ljus som den gjorde innan. 

Låt oss säga att du vistas i en miljö som kräver ett F-nummer på F/8, och kamera är inställd på F/11. Då betyder det alltså att endast hälften av ljuset som kameran behöver för att få en korrekt exponering släpps in i kameran. Resultatet av dessa inställningar skulle du bli en underexponerad bild (för mörk). Skulle du istället ha en bländare på F/6 och bilden kräver F/8, då skulle bilden istället bli överexponerad (för ljus), då du släpper in för mycket ljus i kameran. 

Detta är mycket viktigt att lägga på minnet:

  • Ett lågt bländartal (F-nummer) ger en stor bländare (hål) – som släpper in mer ljus.
  • Ett högt bländartal (F-nummer) ger en liten bländare (hål) – som släpper in mindre ljus. 

Bländaren kontrollerar skärpedjupet

Rätt bländare för dina bilder hjälper inte bara till med att ge en korrekt exponering – utan det styr även skärpedjupet i dina bilder. Skärpedjupet i bilderna du tar varierar sig beroende på vilket bländartal (F-nummer) som du ställt in på kameran. Bländaren kontrollerar hur suddig eller skarp dina bilder kommer vara bakom de du fokuserar på med kameran. Detta kallas för skärpedjup och genom att lära dig hur bländarens öppning påverkar dina bilder – så kommer du förbättra dina fördigheter inom fotografi. 

Skärpedjupet har inga skarpa gränser där din bild går från superskarp till jätte suddig i ett enkelt steg. Övergången mellan skarpt och suddigt sker gradvis. Ju bättre som man lär sig att förstå sambandet mellan bländaren och skärpedjupet – desto mer kommer man kunna använda denna kunskap för att skapa intressanta bilder. Detta är faktiskt ett av de skarpaste verktyget inom fotografi som kommer göra dina bilder mycket häftigare!

Viktigt att tänka på om sambandet mellan bländare och skärpedjup: 

  • En stor bländare (lågt F-nummer) ger ett kort skärpedjup (suddig bakgrund)
  • En liten bländare (högt F-nummer) ger ett långt skärpedjup (skarp bakgrund)

Till Exempel; Du ska fotografera en person som står framför en skog. Om du använder en stor bländare (lågt F-nummer), så kommer bakgrunden vara suddig om du har fokus på personen. Om du istället använder en liten bländare (högt F-nummer) så kommer bilden vara skarp från förgrund till bakgrund!

När ska jag använda ett kort skärpedjup?

När du vill isolera ditt huvudmotiv, då kan det vara en bra idé att använda ett kort skärpedjup (lågt F-nummer). 

Några exempel på när du kan använda ett kort skärpedjup är:

  • När du vill isolera ditt motiv mot en stökig bakgrund
  • När du fotograferar porträtt och vill att personen ska sticka ut från bakgrunden
  • När du fotograferar närbilder på djur, sporter och små detaljer

Det korta skärpedjupet kan användas i många olika situationer, och det är bara din fantasi som sätter gränsen. Du ska aldrig vara rädd för att experimentera med det korta skärpedjupet, dina resultat kan bli riktigt häftiga!

Aperture photography

Denna bild togs med en stor bländare (lågt F-nummer), vilket ger ett kort skärpedjup i bilden (suddig bakgrund)

När ska man använda sig av ett långt skärpedjup?

Landskapsfotografering är ett klassiskt exempel på bilder som kräver ett långt skärpedjup. Med en liten bländare (högt F-nummer) så kommer bilden vara skarp från förgrund till bakgrund. Ett långt skärpedjup ger dig en bra överblick av ett landskap där man kommer kunna se alla fantastiska detaljer i bilden. Eftersom att hela bilden är skarp, så kommer bilden att ge oss ett perspektiv av hur det ser ut med blotta ögat. 

deep depth of field

Den här bilden togs med en liten bländare (ett högt F-nummer) vilket ger ett långt skärpedjup (skarp från förgrund till bakgrund)

Bländare Övningar

Även fast du kanske vet hur bländaren fungerar och förstår hur den påverkar dina bilder genom att enbart ha läst denna guide, så är det fortfarande bra att öva lite innan du börjar fotografera. Ändra bländaren och se hur det påverkar både exponeringen och skärpedjupet i bilden – steg för steg. Fundera och reflektera över hur känslan i bilden ändras när du byter storlek på bländaren. 

Kom ihåg att bländaren är ett av dina bästa verktyg för att skapa intressanta bilder. Skulle du nu stå och fundera varje gång du ska fotografera något, om du ska använda ett kort eller långt skärpedjup – då börjar du tänka som en riktig fotograf!


Förstå Slutartid


Vad är slutartid?

Nu när du lärt dig om hur ISO och bländare fungerar, då är det dags att gå vidare till det tredje elementet. Detta tredje element styr flödet av ljus som träffar kamerans sensor – nämligen slutartiden.

Slutaren sitter mellan sensorn och linsen i din kamera och beskrivs bäst som en dörr som öppnas och stängs. Du bestämmer själv hur länge denna dörr ska vara öppen för ljus. Ju längre slutartid du har, desto mer ljus träffar sensorn. Ju kortare slutartid du har, desto mindre ljus träffar sensorn. Det är denna tid som håller slutaren öppen som kallas för slutartid. En dörr som öppnas och släpper in ljus under en viss tid – enkelt eller hur?

När det kommer till slutartid, då finns det liksom ingen standard tid för att ta den perfekta bilden – du måste jämt och ständigt ändra slutartiden beroende på hur ljuset är i den miljö du fotograferar i. 

Det är faktiskt ganska logiskt. Fotograferar du på kvällen eller i en mörk miljö, då måste du ha slutaren (dörren) öppen längre för att kunna släppa in mer ljus i kameran. Fotograferar du mitt på ljusa dagen då väljer man en kortare slutartid, då det inte behövs så mycket ljus.

Välj rätt slutartid

Slutartiden ändras vanligtvis med ett hjul eller knapp som sitter på kamerahuset. Din valda slutartid visas både i sökaren (hålet du tittar i) och på skärmen på din kamera. De flesta DSLR-kameror har en slutartid som varierar sig från 30 sekunder till 1/2000 (och ännu högre) dels av en sekund i följande steg:

30”, 15”, 8”, 4”, 2”, 1”, 2, 4, 8, 15, 30, 60, 125, 250, 500, 1000, 2000, och så vidare…

Denna serie av siffror motsvara de ”hela” stegen av slutaren, men de kan också visas och väljas som halva eller en tredjedels steg i din kamera. Från den vänstra sidan av serien av nummer ovan så har de första siffrorna en symbol (”). Denna symbol (”) betyder att det är en hel sekund som slutaren är öppen för ljus. Så till exempel siffran 30” betyder att slutaren kommer vara öppen i hela 30 sekunder. 

På den högra sidan av talen så försvinner symbolen, och de siffrorna betyder att de är en del av en sekund. Så 250 betyder alltså att det är en 1/250 del av en sekund. 

För varje steg som du tar i en riktning av denna talserie ovan, så kommer slutaren (dörren) släppa in hälften så mycket/lite ljus som den gjorde i steget innan. 

Om din bild skulle vara för ljus (överexponerad) när du använt dig av slutartiden 60, gör då slutartiden snabbare och ändra till 125 istället, vilket kommer göra bilden mörkare. Ändrar du slutartiden från 60 till 125, då släpper du alltså in hälften så mycket ljus som du gjorde i steget innan = mörkare bild!

Slutartiden styr rörelseoskärpa och frysning av en rörelse

Frys en rörelse med en snabb slutartid

Om du fotograferar ett motiv som rör på sig, till exempel en fågel, då måste du välja en kortare slutartid om du vill frysa rörelsen och få en skarp bild. Om du har en längre slutartid när du fotograferar ditt rörliga motiv, då kommer det bli suddigt – det kallas för rörelseoskärpa. Används inte denna rörelseoskärpa för att skapa en medveten effekt, då blir det oftast inte snyggt på bild.

Det absolut bästa sättet för att undvika rörelseoskärpa är att välja en slutartid på cirka 1/500 eller snabbare, beroende på ljuset där du befinner dig. En snabb slutartid är till exempel mycket användbart om du vill fotografera en skarp bild av en fågel som flyger förbi, ett marathon med löpande människor eller på en bil i rörelse. 

Man kan faktiskt även frysa ögonblick som vi inte kan se med blotta ögat, såsom fallande vattendroppar med perfekt klarhet!

short shutter speed

Denna bild togs med en kort/snabb slutartid, vilket fryser rörelsen i bilden.

Experimentera med längre slutartid och rörelseoskärpa

Ibland kan faktiskt en lång slutartid vara det bästa beslutet, även fast ditt motiv är i rörelse. Om motivet är i rörelse och du har en lång slutartid iställt på kameran, då kommer det skapa en hel del rörelseoskärpa. När man använder en lång slutartid medvetet så kan man faktiskt skapa riktigt häftiga effekter i sina bilder. 

Till Exempel; vill du fotografera en bild som visar hur vattnet i ett vattenfallet faller mjukt och fint, eller göra en sjö eller flod helt spegelblank – då är en lång slutartid ett kristallklart val.

Ett klassiskt exempel på när man kan använda sig av långa slutartider och rörelseoskärpa på ett snygg sätt är genom att fotografera bilar som kör på natten. När du fotograferar en väg med bilar som passerar förbi din kamera på natten så kommer de lämna långa sträck av ljus- vilket kan skapa en otroligt häftig effekt och även en mycket intressant bild!

Undvik kameraskakning när du fotograferar med en lång slutartid.

När du fotografera en bild med lång slutartid, då är det viktigt att du håller din kamera helt still för att undvika oskärpa i bilden. Det är nästan helt omöjligt att hålla kameran perfekt stilla med sina bara händer när slutaren är öppen under en längre tid, och det kommer påverka skärpan i dina bilder. 

Detta kallas för kameraskakningar och det är en av de vanligaste orsakerna till att bilder blir suddiga. För att undvika detta på bästa sätt när man fotograferar med lång slutartid är att använda ett stativ!

Om du inte har ett stativ så kan man alltid försöka att luta sig mot något för att stå så stilla och stadigt som möjligt eller placera kameran mot ett stabilt underlag. Se även till att trycka försiktigt på avtryckaren för att undvika ytterligare kameraskakningar.

long shutter speed

Denna bild togs med en lång/långsam slutartid, vilket ger rörelseoskärpa på det som rör sig i bilden.

Slutartid Övningar

Experimentera med slutartiden för att se vad du och din kamera kan göra. Börja med en kortare/snabbare slutartid för att ta bilder på droppande vatten från kökskranen. Ställ sedan in kameran så att den har en längre/långsammare slutartid och fotografera då istället en vän eller familjemedlem som går runt framför kameran och se vad som händer. 

Leave A Comment

Shopping Cart