Senast uppdaterad:

Vill du veta mer om tornugglan? Tornuggla är en fågelart av ugglor som lever i stora delar av världen, inklusive i Sverige. Det är en av de 11 ugglearter i Sverige som man kan skåda ute i naturen.

Tornugglan är en mellanstor och slank uggla som kan bli 39 cm lång med ett vingspann på upp till 95 cm. De kännetecknas främst av sin ljusa färg och hjärtformade ansikte. 

Nedan kan du läsa mer om tornugglan, var den lever, vad den äter, hur man känner igen en tornuggla och mycket mer:

Kort fakta om tornugglan:

  • Latinskt namn: Tyto alba
  • Familj: Ugglor
  • Längd: 33–39 cm
  • Vingspann: 80–95 cm
  • Vikt: 470-570 gram
  • Föda: Mindre ryggradsdjur, framförallt gnagare
  • Antal ägg i en kull: Vanligtvis 4 till 7 ägg
  • Livslängd: Upp till 34 år

Utseende / kännetecken

Tornugglan kan bli upp till 39 cm med ett vingspann på 80-95 cm. Det är en slank uggla med långa ben, långa vingar och ett ljust ansikte. Ansiktet har en hjärtform med stora mörka ögon.

Fjäderdräkten har en ljus rödbrun ton på undersidan och gråbrun ton på ovansidan. Generellt sätt så har tornugglan en rätt ljus fjäderdräkt, men det finns underarter som är mörkare.

Till skillnad från många andra ugglearter så har inte tornugglan några fjädrar på sina fötter och tår.

Utöver utseendet så kan man känna igen en tornuggla på hur de flyger. De flyger ofta med ben hängandes och ser ut att ha väldigt lång hals och kort stjärt. Innan tornugglan fångar sitt byte så ryttla den, vilket betyder att den står stilla i luften genom att kraftfullt flaxa upp och ned med vingarna.

tornuggla

tornuggla

Hur låter en tornuggla?

Denna uggleart har ett utdraget, väsande och hest läte som låter ”schrrriiih”. Både honorna och hanarna har detta läte. Dock så är tornugglor rätt tysta av sig och aktiva under natten, därför är det svårt att skåda dem ute i naturen.

Vad äter tornugglor?

Tornugglor är aktiva på natten och jagar genom att flyga långsamt och lågt över öppna områden för att leta föda. De kan även sitta uppe på stolpar och andra höjder för att lura på sina byten.

De äter främst gnagare men de kan även äta kaninungar och fåglar. På öar där det är rikt med fåglar så består tornugglans diet av 15-20% fåglar och vid gräsmarker kan de äta svärmande termiter, gräshoppor och syrsor.

Om de inte får tag på annat så kan de även äta paddor, fladdermöss och fjällreptiler.

föda

Var lever tornugglor?

Tornugglor lever på alla kontinenter i världen förutom på Antarktis och delas upp i 13 grupper med 21 underarter. De lever nära öppna marker som jordbruksbygd och gräsmarker, men även i skogsmark.

De är stannfåglar och håller sig i samma område i flera år. De är kända för att synas till inne i lador eller dylikt på vintern, och det är för att de inte kan lagra fett som andra ugglor och är därför sårbara för kyla.

Den underart som lever i Sverige är Tyto Alba Guttata och skiljer sig från de andra ugglorna i Alba-gruppen. De har nämligen en mörkare färg på ryggen och en mer gulorange färg på bröstet. Det är en underart som lever i de nordligaste delarna av tornugglans utbredningsområde.

Idag är tornugglan rödlistad och anses var akut hotat i Sverige och de senaste åren så har det bara funnits några få häckande par på Gotland och i Skåne.

Däremot så verkar tornugglan trivas bättre i Danmark där de lever främst på Jylland. 1990 fanns det cirka 20 häckande par, men idag finns det cirka 250 häckande individer i Danmark.

bo

Tornuggla matar ungar i lada

tornuggla

Häckning

När hanarna försöker locka till sig en hona visar de upp en flygvisning, ger ifrån sig läten och jagar honan. Under denna jakt så hör man läten från både hanen och honan.

Efter parning så lägger honan vanligtvis 4-7 ägg, men det kan variera mellan 2-18 ägg. Honan lägger ett ägg varannan eller var tredje dag ungefär.

Honan ruvar på äggen i cirka 29-34 dagar och efter äggen kläckts så tar honan hand om ungarna konstant och matar dem i cirka 25 dagar. När de är 50-70 dagar gamla så lämnar de boet för sin första flygtur, men återvänder sedan till boet.

Cirka 3-5 veckor efter ungarna börjat flyga så blir de självständiga från sina föräldrar och lämnar boet.

unge

Hot mot tornugglan

Tornugglan har få fiender om man bortser från människan och kylan under vintern. De har ett stort utbredningsområde och har därför bedömts att vara en stabil art och anses vara livskraftig enligt IUCN.

tornuggla

En flygande tornuggla


Har du fler frågor om tornugglan? Lämna gärna en kommentar nedan!